tredjeplusset

Nu har äntligen vår efterlängtade bebis kommit! Bild och så finns här!
http://www.smp.se/personligt/webbisar/fia-och-stefan-fernestedt(2850525).gm

Hoppas länken funkar :) Vi kom hem i torsdagskväll och all funkar bra. Systrarna är glada över "billebo" och han äter som ett lejon!

Igår var jag i stan med goda vänner. Fixade den sista shoppingen inför bebisens ankomst, och när jag kom hem insåg jag att jag inte hade köpt en enda grej till bebisen... Inte ens ett par strumpor. Knas.
Men, det blev en morgonrock, vilket jag har haft planer på i över ett år, men som kändes ännu mer behövligt nu när jag planerar att amma. Sedan hittade jag två amningsbh:ar, trots att jag skrämde livet ur expediterna! Svart, med båge i storlek 80 F... Nu blev det iofs G, men annars gick det bra. Och naturligtvis fanns det bara en svart bh, så jag fick ta en av varje. När jag handlade i butiken sist så köpte jg varor för över 1000kr, då fick jag en rabattsats att använda vid nästa köp, så mina nya bh:ar kostade "bara" 900kr istället för 1000kr. Det är underbart med stor byst :P
Efter bhinköpet fortsatte jag till garnbutiken för att hitta mig ett projekt att pilla med på BB. Det fick bli ett mönster på bebispantalonger och garn till två par. Gick in på Po.P i sökandet efter en bekväm amningströja, men det sket sig. Provade på HM med, men det var meningslöst. Jag satte mig vid Boob´s hemsida på kvällen istället, som dagen till ära hade 30% rea. Ett amningslinne och en amningsklänning hanade i varukorgen. Nu får vi se om plaggen hinner anlända innan vi åker in för snittet. Men det löser sig nog.

Har insett att vi har en del att fixa med innan vi åker in. Bugaboovagnen som nuvarande minstingen har haft som sittvagn borde monteras om till liggvagn, samt rengöras ordentligt. Bebisrummet, som nu faktiskt har el, ska möbleras, en filt ska blockas, bbväskan ska packas, borde köpa bebisblöjor, bädda spjälsängen... Samtidigt som jag vill sy mer babyplagg. Massor av hemsytt blir det, men det är kul!

Igår köpte jag ingenting till bebisen. Trodde att jag skulle löpa amok så här sista stadsbesöket innan leverans, men det gick väldigt smärtfritt.

Har sovit dåligt två nätter i rad nu dels p.g.a svampinfektionen som vägrar ge med sig och dels p.g.a värmen. Steg upp kl 06 imorse och nu börjar jag bi groggy igen, jag som har båda barnen ensam idag. Så himla passande. Får se om jag kan lösa detta på något vis...

Förresten! V. 37+5 idag! Snart på mållinjen!

Stödstrumpor! Halleluja! Fick två par levererade till dörren igår, av grannen längre ner på gata. Har jag nämnt att vi har världens bästa grannar? Om inte, så det har vi!
 Om man bortser från det faktum att jag höll på att fastna i dem när jag vände dem på vad jag anser är rätt håll, så har de gjort underverk! Tänk er löpsedeln förresten, gravid förolyckad i stödstrumpa :D
Jag har inte längre prinskorvar till tår, utan smalrandiga smalben :)

Ännu bättre hade det nog varit om jag fick på mig något annat än mannens joggingbyxor, för det blir väldigt varmt i kombination med stödstrumpor. Men igår försökte jag sluta med Daktacorten mot svampen, men det gick fullständigt åt helvete. Jag klarade mig i tolv timmar, innan det var dags att smörja och dra på joggingbrallorna. Lufta, lufta...
Ringde till vårdcentralen i byn, som ville att jag skulle komma dit ett par timmar senare. Vilket jag inte hade möjlighet till, eftersom mannen var inne i stan på läkarbesök och gummistövelshopping med äldstingen, och jag ensam hemma med minstingen. Med svamp i underlivet kan jag inte cykla med barn på cykeln, och sammandragningarna gör att jag inte kan promenera med minstingen i vagnen heller. Så jag fick fint stanna hemma. På vårdcentralen ville de att BM ska kolla på svampen innan det skrivs ut några mirakelpiller. (Bad om Diflucan) BM som jag ska träffa imon. Så fram tills dess är det bara att svampa vidare. 2 veckor lång svampinfektion var precis vad jag hade tänkt mig i slutet på graviditeten.

I övrigt så kan jag avslöja att jag nu har exakt 23 dagar kvar till BF, jag har gått 36+5 veckor. Dessutom vet ju vi precis när bebisen kommer, ifall den inte får för sig att anlända tidigt vill säga. Nu är det verkligen nedräkning!

Vi väntar på elektrikern, som vi för typ 3-4 veckor sedan bad komma för att dra elen i minstingarnas två rum. Ingen elektriker här. Snart monterar jag babymöblerna ändå, så får han helt enkelt trängas med dem inne i bebisens minimala utrymme. Grattis och lycka till, säger jag, haha!

Jag är inne på min andra dag med syuppehåll. Tragiskt. Jag som precis hade kommit igång. Jag tänkte som så, att eftersom jag ändå bara kunde sitta ner, så kunde jag sitta ner vid symaskinen. Det funkade bra i 7-10 dagar. I måndags fick jag avbryta syendet för att gå och lägga mig, så mycket sammandragningar hade jag. Sydde färdigt det jag pysslade med på kvällen, sedan har det inte blivit mer sytt. Fast att jag har planer... Planer, planer! Har ju precis gått upp på storlek 62, vill ju att ungen ska kul kläder i den storleken med... Får se hur det går.

Idag är jag ensam hemma med båda barnen. Något av en skräckupplevelse faktiskt, eftersom  jag knappt kan röra mig, och ungarna passar på att hitta på massor av bus bara för att de vet att jag inte kan jaga dem hela tiden. Detta varvar de med tjat om mellanmål... Man skulle kunna tro att de inte brukar göra annat än äta hela dagarna... Dessutom har jag kommit på att vi inte har någon middag hemma, och jag som inte kan gå till ica...

Jag tar en isbit till i väntan på att någon smart lösning på dagens problem ska uppenbara sig...

Man vet att man är gravid när man;
Längtar efter att få tugga på isbitar.
Kan frosta ur frysen med tesked.
Har strumpranden kvar på smalbenet två timmar efter att strumporna åkt av.
Tänker på dig själv  som två personer....

Jag vet att jag är gnällig, men det börjar bli löjligt med alla krämpor nu. Förra fredagen, för drygt en vecka sedan, fick jag ju penicillin. I måndags/tisdags fick jag biverkningarna nässelutslag i hela munnen, samt en svampinfektion i underlivet. På tisdagen var jag på mvc, så jag hann inte med vårdentralen då. På onsdagen fick jag tid på VC, fick veta att det inte fanns nått att göra åt nässelutslagen, men att jag kunde få Canesten mot svampen, eftersom jag inte tål Pevaryl.
Jag tog bussen in till stan för att hämta ut den där salvan. Efter tre timmar, fyra apotek, krämbyte och 25 minuter för att få krämen expiderad satt jag, arg som ett bi och helt slut, på bussen hemåt igen. Jävla röv.

Kom iaf hem och började behandla med Canesten iaf. På torsdagkväll var mina blugdläppar svullna tre gånger sin naturliga storlek, jag hade klåda, sveda och "obehag" som det så snyggt beskrevs på bipacksedeln. Jag fick alltså värre problem av salvan mot svampen än jag hade av svampen. På fredagen ringde jag till VC igen, tredje gången på en vecka. Till slut fick jag Dektacort på recept.
Efter lite efterforskning visade det sig att det fanns en tub i bekantskapskretsen, så jag slapp ge mig iväg med mina blygdläppar på nått äventyr. Jag känner lite skillnad, blir inte fullt så svullen och irriterad av Dektacorten, men skönt är det då inte. På natten gör den dock sitt jobb, så jag får sova och vakna utvilad. Sedan tar det någon timme innan jag måste smörja igen. Två gånger dagligen i tio dagar är det meningen... Sedan ska grejorna läka ihop igen :P

På mvc gick det iaf bra. Sfmåttet har lugnat ner sig lite, så nu ligger det på 37cm. Bebis var igång och hjärtat tickade som det skulle. Som väl är så ställde mamma upp som barnvakt och skjuts med. Mannen var inne i stan på körlektion och kom inte hem förrän 45 minuter efter jag åkte. Slapp åka buss båda hållen iaf!

Idag har vi gått på loppis hela familjen, och jag investerade i en gammal fotölj som jag ska amma i. Det kan nog bli riktigt bra! Vi har en pyttesoffa, och efter att ha ammat de andra två barnen så vet jag att jag gärna har ett armstöd under den armbågen som bebis ligger på. Praktiskt med fotölj då. Dessutom får det inte plats några syskon som ska bråka om vem somm sitter närmast mamma och bebis. Jag föredrar om jag får vara ifred när jag ammar...

Nu ska jag ta helgens sista dag och se om underlivet tänker läka ihop lite. Jag hoppas verkligen på det, för nu börjar det bli olidligt, igen :P

I torsdags fick jag en tandköttsinflammation. Kunde inte äta, prata eller sova. Till slut bröt jag ihop och min man rådde mig att åka hemifrån ett tag.
Så jag packade lite lätt och flydde till mamma och vår arbetsplats. Fick mig en hel helg med mammaumgås, bilåkande och allmänt lugn. Tog ut mitt penicillin mot inflammationen och lät det verka, ta udden av det värsta innan jag återvände hemåt i söndags eftermiddag. Ville se till att jag var mer stabil när jag väl kom hem. För när jag åkte var jag så utmattad av sömnbrist, värk och oförmågan att äta, att jag bara lipade hela tiden. Jag lipade för att jag hade ont, för att jag var trött. Jag lipade när jag såg våra barn, för att jag inte orkade med dem, för att jag hade dåligt samvete, för att de bråkade och kivades... Mannen hann precis komma ner från läggningen av två trilskande barn på övervåningen, när han fick ta hand om en totalt nedbruten, lipande fru i tvsoffan...

En helgs lugn och ro var precis vad jag behövde. Men nu är vardagen tillbaka, och det är inte roligt kan jag meddela. Har fått veta att det finns en och annan som tycker att mina Facebookstatusar är väldigt negativa... Jo, jag lovar! Då ska ni få ta del av vad jag kämpar med varje dag, bortsett från den normala plågan med att ha två barn ;)

Krämpor just nu;
Sammandragningar, sånna där som gör att bebisen i magen ser vacuumförpackad ut.
Ischias, från svanken ner i knävecket samt framtill, från ljumskarna ner i knäskålen.
Slitningar i alla muskel- och ledfästen på blygdbenet.
Halsbränna, sura uppstötningar och illamående.
Ett halvt lår som somnar.
Inflammation i tandköttet.
Nässelutslag i munnen, samt svullna mandlar.
Svampinfektion i underlivet.
Irriterade hemorojjder.
En väldigt livlig bebis i magen ;)

Varje kväll innan jag  går och lägger mig har jag följande rutiner;
Först, ta Samarin mot magen, sedan borsta tänderna med supermjuk tandborste. Skölja bort alla tandkrämsrester, eftersom jag sedan ska skölja munnen med ett skölj som inte tål flour. Stolpiller mot hemorojjderna, salva mot svamp/obalans i underlivet. Ta penicillinet (två timmar efter att jag har ätit) och alvedon. Till sist skölja munnen med bakteriedödande munskölj. Häpp! Lägg på ytterligare två penicillintabletter varje dag, ungefär sammanlagt 7 alvedon om dagen, och nederdelsrelaterad skötsel under dagen... Förstår ni nu varför jag är negativ?! Det hjälper inte att tänka på att jag (vi) ska få en "underbar bebis", för det enda jag kan tänka på är "Kan jag verkligen älska denna unge, med allt den medfört de sista veckorna?"
Jag känner mig totalt nedbruten.

Idag ska jag träffa min barnmorska. Hon har säkert någon bra lösning på detta... Plääh!

Välkommen in i vecka 33, jag är helt slut!
Bara för att få er att förstå precis hur synd det är om mig, kommer här en informativ text om alla mina åkommor. den som inte gillar att läsa om kroppsliga fenomen kan hoppa över följande text... Eller hela inlägget,
Den senaste veckan har bjudit på de sedvanliga sammandragningarna. Läkaren från Spec.Mvc har dock fastställt att bebisen mår bra, den ligger högt uppe i magen och har inte glidit neråt eller fixerats på något sätt. Även livmodern är så mjuk som den ska.
Sammandragningarna har nu blivit värre även när jag vilar. Satt uppe just p.g.a dessa natten till lördagen. När jag tyckte att det började bli lite väl mycket så roade jag mig med att ta tiden på sammandragningarna. Först kom det en som "bara" var en minut lång, sedan följde en som höll på i 7-8 minuter. Sedan var det lugnt i fem minuter, sedan kom en lika lång till, och så höll det på hela natten. Det är ju inte konstigt att jag är helt slut! Dessutom blir bebis väldigt irriterade efter någon timmes sammandragningar, och gör sitt bästa för att göra sig lite mer plats. När sammandragningarna sätter igång ser det ut som om bebisen blivit vacumförpackad. Alla konturer syns genom skinnet på magen, märklig syn måste jag säga.
Utöver detta har jag haft så hemska hemorojjder att det gjort ont att bara sitta på toaletten, att sedan göra något där är en helt annan upplevelse. Sura uppstötningar, samarinet är min bästa vän! Kramp i foten, ett lår som somnar..
I veckan fick jag svamp och igår välsignades min vardag med att ischiasen kom tillbaka. Den har annars hållt sig undan nu nr jag inte har kunnat röra mig för sammandragningarnas skull.
Inatt tog svampen i med hårdhandskarna och bjöd på outhärdligt kli. Så jag beslöt mig för att behandla med Lactal, som jag brukar. Det var verkligen inget bra beslut. Plötsligt kändes det som m jag hade fått en brännässla uppkörd i underlivet, och det gav inte med sig heller. Så, där försvann min nattsömn, nya grejen för min del är tydligen att sova varannan natt bara...
 
Lägg ihop detta med en femåring som går igenom en ny trotsfas, och en tvåårings om redan från början har en vilja av stål och som nu dessutom har drabbats av någon sorts en timmes nattskräck varje natt. Jag är världens bästa mamma, jag lovar. Mjuk och mild, med världens största tålamod! Bah!

Nu börjar alla "komplikationer" ta ut sin rätt! Jag som har mått så bra, fram till vecka 29-30. Nu har det verkligen dalat. Efter två veckor med sammandragningar känns det att kroppen och psyket sätter stopp. Har haft två riktigt låga dagar, en hel veckas Ikeabesök har blivit inställt gång på gång, p.g.a den ordinerade vilan har jag suttit ner mycket vilket gjort mina hemorojjder riktigt elaka och ovanpå detta kan vi lägga en halvkass ekonomi och en rejäl Teliaräkning. Räkningen är iofs mitt eget fel, jag fattar inte varför jag envisas med att surfa med mobilen! Skit.

Just nu är det bara glass och isbitar som livar upp stämningen i min hjärna, men jag antar att det ger med sig så småningom.

Den nya spjälsängen är iaf skickad! Hittade den 200kr billigare och med gratis frakt på toyland.se och norpade den sista! Dessutom har mannen nu spacklat minstingarnas två rum, så förhoppningsvis blir det slipat idag så att "vi" kan måla sedan. Det verkar som att vi har kommit överrens om tapet till de båda rummen med, så där återstår bara att beställa de två rullar vi behöver till fondväggarna.

Hade det inte varit för den sinande kassan, så hade jag roat mig med bebisshopping, men det får vänta. Har för mig att skatteåterbäringen kommer runt midsommar, så förhoppningsvis hinner jag shoppa lite grann innan bebis kommer. Hade velat köpa lite nya tyger med, men det verkar inte heller gå ihop sig, så det får väl vara helt enkelt.

Idag ska jag inta liggläge lite extra. Förhoppningsvis lugnar hemorojjderna ner sig då. Dessutom kommer en av äldstingens kompisa hit för att leka mitt på dagen med, får se om de kan hålla sams hela lekstunden :)

Idag har jag varit på Mödravården för mitt besök hos barnmorskan som jag lyckades få tidigare än planerat. Tog de vanliga proverna, stick i fingret, kissa i mugg och blodtryck och allt sånt såg bra ut. Kollade hjärtljuden och de låg runt 150s/m som vanligt, och mätte magen. Nu hade den växt till 34cm, från 31cm senast. Så kurvan har planat ut lite grann, så jag är inte lika jättelik i förhållande till hur långt jag har gått, längre. Fast ändå stor. Man brukar vara runt 30cm nu, och med äldsta tjejen var jag 32cm vid denna tidpunkten. Tyvärr har jag ju inte papprena från graviditeten med minstingen, annars hade det varit roligt att ha att jämföra med.

Så, som det är nu så är det "bara" sammandragningarna som stör. Jag fick en läkartid till onsdag, då får vi se vad hon säger. Min bm säger att det troligtvis inte är någon fara för bebisen, dels för att jag har haft mycket förvärkar innan och dels för att de andra två har kommit när de ska och inte för tidigt. Så nu är det vila fram tills på onsdag, sedan får vi se hur det blir.

Nya spjälsängen är beställd, och förhoppingsvis på väg :) Wohoo! :P

Det blir inte så mycket bloggat just nu. Jag är fortfarande ordinerad vila, mannen är hemma och sköter vardagen medans jag sitter en hel del i tvsoffan och glor på skit. Tack gode gud för fint väder! Så jag sitter ute och stickar, och bränner bebismagen :P

Jag har iaf fått ihop en amningskudde idag, medans mannen hade sällskap på övervåningen där han spacklade väggarna i bebis och minstingens två rum. På torsdag ska jag träffa min barnmorska, och hoppas då få lite info om hur vi ska gå vidare med sammandragningarna.

Jag har iaf investerat i Samarin och det har gjort wonders för mitt illamående och min halsbränna...

Nu var jag visst hungrig :P

Efter helgens sjukdomsförlamning tyckte jag att det var en bra idé att "varva ner" med ett spinningpass. Jag har ju tränat 3-5 pass i veckan i över ett år nu, och ser träningen som ett andningshål, som avslappning, ett break från vardagen. Hallå ja. Kroppen höll inte alls med mig, kan jag avslöja. Under uppvärmningen rusade min puls upp på 85%, sedan fick jag håll i båda sidorna och mådde allmänt dåligt. Fullföljde passet med ett medel på 60% av maxpuls.
Sedan dess har jag haft förvärkar konstant, så fort jag inte sitter eller ligger ner. Både natten till måndag och tisdag vaknade jag av illamående, lagom kul, men inatt slapp jag det iaf.
Så, igår ringde jag först förlossningen på morgonen, som tyckte att jag skulle ringa min barnmorska innan jag åkte någonstanns. Mvc hade telefontid på morgonen, så jag gick och lämnade äldstingen på förskolan, ingen trevlig upplevelse kan jag avslöja. Sedan hängde jag på mobilen tills någon svarade på Mvc. Blev ordinerad vila, ingen träning och hemmaman. Så, jag ringde mannen, som hunnit jobba en dag och två timmar efter sin fyra månader långa föräldraledighet, och sa åt honom att det nog var läge att komma hem igen. Sedan ringde jag till mamma och lugnade ner henne... Sedan satt jag resten av dagen i tvsoffan, med en stickning och ett tiotal skitdåliga program på Discovery... Vilken tur att jag tycker om att sticka, annars hade jag nog fått fnatt.
Förvärkarna gav dock inte med sig under dagen och på kvällen var det riktigt jobbigt. Men jag fick sova inatt iaf, och vakna till helt nya förvärkar! Halleluja! :P
Förhoppningsvis så har bebis en tillväxtfas just denna veckan, som gör min kropp extra lättretad. Så, jag ska ha några dagar med total vila och mannen hemma, har det inte gett med sig på en vecka så får jag ringa Mvc igen...

Soffan var det ja...

Äntligen!
Min pappa är här, och delar på nuvarande minstingens rum, så att hon och bebis får varsitt krypin. För krypin är precis vad det blir, verkligen inga salar till sovrum här inte :P Men jag har alltid upplevt att det är viktigt att ha sin egna vrå, även om det är ett pytterum, med sin säng och sina käraste ägodelar. Sedan är de ju barn, de kommer att sprida sin "skit" över hela huset ändå, precis som vanligt.

Igår var vi dessutom och hämtade färgen till dessa rum, så att vi kan börja måla rummen när vi har lust och tid. Förhoppningsvis så har min ischias gett med sig över helgen, så att jag med kan hjälpa till. Mannen ska gå tillbaka till jobbet tre dagar i veckan med start på måndag, och sedan köra körlektioner två dagar i veckan, så nu är inte tiden lika givmild mot oss längre...

För någon dag sedan hittade jag skötbordet och spjälsängen jag letat efter, på Blocket. Chansade och skickade ett mejl och frågade om säljaren kunde tänka sig att skicka möblerna, och döm till mig förvåning när hon sa ja! I min iver glömde jag bort att fråga vilken modell spjälsängen var i, vilket mannen påpekade för mig idag. Och mycket riktigt, när jag kollade noggrannare på bilderna så såg jag ju att det var en Cot One och inte en Cot Two som jag ville ha :P Skillnaden på de två är att Two har sänkbar sida, vilket vi har sett som en nödvändighet eftersom jag är så kort och dessutom blir snittad. Då underlättar den sänkbara sidan avsevärt. Men, jag har redan betalat möblerna, så vi får helt enkelt montera ihop sängen när den kommer och se hur den verkar. Annars får jag väl sätta ut den på Blocket själv, och köpa den modellen jag vill ha. Klant på mig :P

Bara för att vi skulle ha hit min pappa på snickerier idag så fick minstingen världens vattkoppeutbrott inatt. Jag satt uppe i tvsoffan med henne hela natten, och fick ibland hålla fast henne för att hon fick sådan panik av att det kliade. Sedan somnade hon 04:50, jag vaknade av att jag satt illa för att hon sov på mig vid 06, och försökte flytta på henne. 06:20 vaknade hon igen. Kl 07 kom äldstingen upp, då gick jag och la mig i min säng och sov 40 minuter innan jag klev upp igen för att äta frukost och vakna till innan pappa kom. Piggelin, verkligen :P

Imon blir det vila. Jag lär däcka i soffan så fort jag lagt minsting ikväll, det går nog inte att råda bot på oavsett mängd godis jag kan trycka i mig...

Det har varit dåligt med bloggande på mina bloggar :P Jag har väl varit upptagen, misstänker jag. Med sjuka barn (vattkoppor och förkylning), träning, fint väder och graviditet. Jag har sytt och stickat en del med. Så jag har verkligen inte suttit sysslolös.
Men men!

Förra veckan var jag på mvc. Lyssnade på hjärtljuden, som växlade mellan 125s/m när bebis var stilla och 150s/m när den busade runt. Sedan mätte vi magen. Månadens överraskning, nog för att jag är medveten om att jag är stor om magen, och att vi får stora barn. Men, i v.28 som jag var då, mätte mitt sfmått 31cm! Jag ligger strax under medelkurvan för tvillinggraviditet :P Med äldsta barnet hade jag 27cm i samma vecka...
Så, nu har jag slutat sy babykläder i storlek 56, kan jag ju meddela. Storlek 62 gäller här. Har fått ihop några plagg iaf.
Men, eftersom bebis är så stor så har jag börjat oroa mig för att den ska komma för tidigt. Jag är beviljad kejsarsnitt, och det görs i regel en vecka innan BF, som det känns nu så lär bebis inte ligga kvar tills dess. Fast det har jag ju sagt med de andra två med, och de har ju hängt kvar. Å andra sidan vet jag inte hur intresserad jag är av ha en jätteklump i magen mitt i sommarvärmen... Men, jag tänkte ta upp detta med min BM när jag är där nästa gång, om tre veckor. Då är det meningen att jag ska få min tid till snitt, då ska jag se med henne om jag inte kan få ett UL för att kolla hur stor bebis är och om det är möjligt att ta snittet ytterligare någon vecka tidigare. Jag får väl se, jag litar på att de tar de bästa besluten för både mig och bebis. Det brukar lösa sig bra så :)

Nu när vårvärmen har kommit så har jag investerat i lite fler gravidplagg. Jag fick hem ett paket från Lovely Mama för ett par veckor sedan, de hade lite rea så jag passade på :)


Hade med ett par toppar till, men de hittar jag inga bilder på nu. Dessutom var jag inne i stan igår, i jakt på försäkringskassan och nått par shorts. Hade hittat ett par shorts som fanns i två olika färger, på HM´s hemsida, men de fanns ju inte i butik. Men, i butik fanns dock trekvarts byxor i tunn trikå, som nästan påminde lite om träningsbyxor, med knyt under magen, för 149kr. Jag köpte ett par i svart och par gråmelerade. Perfekt att ha till valfri topp när man går hemma i värmen och inte orkar klä upp sig men ändå inte vill se ut som en slashas :) Hittade tyvärr inte dem på HM´s hemsida, annars hade jag lagt ut bilder på dem.

Jag provade skor med igår. Det är inte det roligaste när man är i vecka 29, kan jag meddela. Dessutom fick jag världens ischias när jag gått på stan i 30 minuter, förvärkar och galen bebis i magen som vägrade vara stilla.. Puh! Det var skönt att ta bussen hem när jag var klar.

Inne på FK fick jag veta att jag kunde söka graviditetspenning. Jag, mitt nöt, hade helt missat att det inte finns någon havandaskapspenning längre, utan att man måste ansökan om förflyttning på jobbet och att den blanketten ska in till FK... Snark på mig själv! Men, kvinnan på FK sa att det skulle vara lugnt att ansöka om GP trots att jag inte begärt förflyttning på jobbet, eftersom jag inte kan förflyttas i mitt arbete. Så igår ringde jag ansvarig på min arbetsplats som skulle ringa vår chef inne  på kontoret, sedan får vi se vem som ska fylla i blanketten och när det kan göras. Hade jag varit ute i god tid så hade jag nog inte varit orolig, men nu får jag ju vänta 30 dagar från inlämningen tills jag vet om in ansökan går igenom... Snark på mig själv, igen!

Idag hittade jag spjälsängen och skötbordet vi vill ha till bebisrummet, på Blocket. Har mejlat och frågat om säljaren kan tänka sig skicka möblerna, för jag har tyvärr ingen möjlighet att ta mig till Västerås där möblerna finns. Hoppas, hoppas! Priset var en bra bit under nypriset, osså ingick det skötbädd, madrass och bäddmadrass i priset. Hoppas, hoppas, igen!

Ischias och svampinfektion har satt stopp för min simning denna veckan. Men imon hoppas jag vara fit för ett spinningpass!

Nu ska jag gosa med minstingen, hon är förkyld och verkar ha vattkoppor på g...

Fortfarande vecka 27 och jag känner mig ganska lätt i kroppen. Träningen går bra, och när jag ställde mig på vågen för ett par dagar sedan så visade det sig att jag faktiskt gått ner 2kg sedan mvcbesöket från Horrorville! Gött, mina tag i kragen på mig själv fungerade bra. Nu börjar folk säga att magen ser rundare ut med, innan var den ju lite extra vadderad, så den var lite bredare än nödvändigt.
Rund är ledordet för magformen denna veckan, som en boll mitt på kroppen :)

Just nu undrar jag mest när det ska börja ta emot. Visst, jag svettas som en galning på spinningpassen, jag blir sjukt anfådd av att gå i trappor och ischiasen ska vi inte tala om. Men jag orkar fortfarande med. Det är inte olidligt jobbigt på spinningen och simningen går bara bättre för varje besök i bassängen. Det kanske är så här det ska vara att vara gravid? Jag som är så van vid att må pissdåligt, blir helt överväldigad av vad jag fortfarande orkar med. Inbillar mig att det är för att jag tycker om att träna med, som det går så bra. Konditionen har jag ju sedan innan jag plussade, och dessutom har jag slutat röka sedan dess, det borde ju göra sitt till med. Nu hoppas jag att jag slipper infektioner och sånt, så att jag an fortsätta så länge som möjligt. Kan tänka mig att spinningen håller igång i ungefär 8 veckor till, så har jag tur så kan jag spinna terminen ut. Undrar hur länge simhallen håller öppet?

För övrigt så är det fullt ös i magen nu för tiden. Igår morse försökte jag till slut sova på alla fyra, med tre kuddar under huvudet, men jag gav upp. Steg upp, åt frukost och sydde en bebismössa i stället :)

Ibland är det tur att jag är gravid. Som idag. Hade jag inte haft busungen i magen så hade jag nog knappt varit medveten om att jag var vid liv. Jag har haft migrän, hela dagen, och det enda som pimint mig om att jag lever är buffarna i magen. Det låter ju helt sjukt, men jag har faktiskt varit så utslagen. Minstingen hade tydligen varit inne i sovrummet med hela sin doktosväska och diagnostiserat mig, men det minns inte jag. Jag misstänker att jag inte märkte det då heller...

Denna veckan har jag upptäckt ännu en bra sak med gravidtrosorna, de som är stor som örngott. Det sitter alltid uppe, så de hjälper till att hålla byxorna uppe. Med andra ord, när trosorna sedan ä i tvätten och jag tar på mig vanliga trosor, så har jag inget som håller mammabyxorna uppe... Magen har nämligen blivit stor och blank, så allt kasar av. Dragit om bulan :P Eller badbollen kanske passar bättre :P

Imon går jag in i vecka 27. Herregud, vad tiden går! Jag hinner ju inte med! Helt sjukt! Innan jag vet ordet av så kommer vi vara mitt i sommarn, bebis halvvägs ute och semester överallt :P Hoppas barnrummet är färdigt tills dess! Det borde det vara...

Jag har börjat sticka på en filt till bebis. Äldsta tjejen har en blå filt med fleecefoder och broderier på. Till nuvarande minstingen stickade jag en tjock ullfilt i svart med rosa pluttar på. Men den funkar nog dåligt i sommar :) Nu blir det en mönsterstickad filt i grön, tunt ullgarn som matchar vagnen :P Nörd, jag vet :P