Trött på att vara gravid.

Välkommen in i vecka 33, jag är helt slut!
Bara för att få er att förstå precis hur synd det är om mig, kommer här en informativ text om alla mina åkommor. den som inte gillar att läsa om kroppsliga fenomen kan hoppa över följande text... Eller hela inlägget,
Den senaste veckan har bjudit på de sedvanliga sammandragningarna. Läkaren från Spec.Mvc har dock fastställt att bebisen mår bra, den ligger högt uppe i magen och har inte glidit neråt eller fixerats på något sätt. Även livmodern är så mjuk som den ska.
Sammandragningarna har nu blivit värre även när jag vilar. Satt uppe just p.g.a dessa natten till lördagen. När jag tyckte att det började bli lite väl mycket så roade jag mig med att ta tiden på sammandragningarna. Först kom det en som "bara" var en minut lång, sedan följde en som höll på i 7-8 minuter. Sedan var det lugnt i fem minuter, sedan kom en lika lång till, och så höll det på hela natten. Det är ju inte konstigt att jag är helt slut! Dessutom blir bebis väldigt irriterade efter någon timmes sammandragningar, och gör sitt bästa för att göra sig lite mer plats. När sammandragningarna sätter igång ser det ut som om bebisen blivit vacumförpackad. Alla konturer syns genom skinnet på magen, märklig syn måste jag säga.
Utöver detta har jag haft så hemska hemorojjder att det gjort ont att bara sitta på toaletten, att sedan göra något där är en helt annan upplevelse. Sura uppstötningar, samarinet är min bästa vän! Kramp i foten, ett lår som somnar..
I veckan fick jag svamp och igår välsignades min vardag med att ischiasen kom tillbaka. Den har annars hållt sig undan nu nr jag inte har kunnat röra mig för sammandragningarnas skull.
Inatt tog svampen i med hårdhandskarna och bjöd på outhärdligt kli. Så jag beslöt mig för att behandla med Lactal, som jag brukar. Det var verkligen inget bra beslut. Plötsligt kändes det som m jag hade fått en brännässla uppkörd i underlivet, och det gav inte med sig heller. Så, där försvann min nattsömn, nya grejen för min del är tydligen att sova varannan natt bara...
 
Lägg ihop detta med en femåring som går igenom en ny trotsfas, och en tvåårings om redan från början har en vilja av stål och som nu dessutom har drabbats av någon sorts en timmes nattskräck varje natt. Jag är världens bästa mamma, jag lovar. Mjuk och mild, med världens största tålamod! Bah!

Tärande vardag.

Nu börjar alla "komplikationer" ta ut sin rätt! Jag som har mått så bra, fram till vecka 29-30. Nu har det verkligen dalat. Efter två veckor med sammandragningar känns det att kroppen och psyket sätter stopp. Har haft två riktigt låga dagar, en hel veckas Ikeabesök har blivit inställt gång på gång, p.g.a den ordinerade vilan har jag suttit ner mycket vilket gjort mina hemorojjder riktigt elaka och ovanpå detta kan vi lägga en halvkass ekonomi och en rejäl Teliaräkning. Räkningen är iofs mitt eget fel, jag fattar inte varför jag envisas med att surfa med mobilen! Skit.

Just nu är det bara glass och isbitar som livar upp stämningen i min hjärna, men jag antar att det ger med sig så småningom.

Den nya spjälsängen är iaf skickad! Hittade den 200kr billigare och med gratis frakt på toyland.se och norpade den sista! Dessutom har mannen nu spacklat minstingarnas två rum, så förhoppningsvis blir det slipat idag så att "vi" kan måla sedan. Det verkar som att vi har kommit överrens om tapet till de båda rummen med, så där återstår bara att beställa de två rullar vi behöver till fondväggarna.

Hade det inte varit för den sinande kassan, så hade jag roat mig med bebisshopping, men det får vänta. Har för mig att skatteåterbäringen kommer runt midsommar, så förhoppningsvis hinner jag shoppa lite grann innan bebis kommer. Hade velat köpa lite nya tyger med, men det verkar inte heller gå ihop sig, så det får väl vara helt enkelt.

Idag ska jag inta liggläge lite extra. Förhoppningsvis lugnar hemorojjderna ner sig då. Dessutom kommer en av äldstingens kompisa hit för att leka mitt på dagen med, får se om de kan hålla sams hela lekstunden :)

Mvcbesök.

Idag har jag varit på Mödravården för mitt besök hos barnmorskan som jag lyckades få tidigare än planerat. Tog de vanliga proverna, stick i fingret, kissa i mugg och blodtryck och allt sånt såg bra ut. Kollade hjärtljuden och de låg runt 150s/m som vanligt, och mätte magen. Nu hade den växt till 34cm, från 31cm senast. Så kurvan har planat ut lite grann, så jag är inte lika jättelik i förhållande till hur långt jag har gått, längre. Fast ändå stor. Man brukar vara runt 30cm nu, och med äldsta tjejen var jag 32cm vid denna tidpunkten. Tyvärr har jag ju inte papprena från graviditeten med minstingen, annars hade det varit roligt att ha att jämföra med.

Så, som det är nu så är det "bara" sammandragningarna som stör. Jag fick en läkartid till onsdag, då får vi se vad hon säger. Min bm säger att det troligtvis inte är någon fara för bebisen, dels för att jag har haft mycket förvärkar innan och dels för att de andra två har kommit när de ska och inte för tidigt. Så nu är det vila fram tills på onsdag, sedan får vi se hur det blir.

Nya spjälsängen är beställd, och förhoppingsvis på väg :) Wohoo! :P

Fortsatt vilovardag.

Det blir inte så mycket bloggat just nu. Jag är fortfarande ordinerad vila, mannen är hemma och sköter vardagen medans jag sitter en hel del i tvsoffan och glor på skit. Tack gode gud för fint väder! Så jag sitter ute och stickar, och bränner bebismagen :P

Jag har iaf fått ihop en amningskudde idag, medans mannen hade sällskap på övervåningen där han spacklade väggarna i bebis och minstingens två rum. På torsdag ska jag träffa min barnmorska, och hoppas då få lite info om hur vi ska gå vidare med sammandragningarna.

Jag har iaf investerat i Samarin och det har gjort wonders för mitt illamående och min halsbränna...

Nu var jag visst hungrig :P

Klant...

Efter helgens sjukdomsförlamning tyckte jag att det var en bra idé att "varva ner" med ett spinningpass. Jag har ju tränat 3-5 pass i veckan i över ett år nu, och ser träningen som ett andningshål, som avslappning, ett break från vardagen. Hallå ja. Kroppen höll inte alls med mig, kan jag avslöja. Under uppvärmningen rusade min puls upp på 85%, sedan fick jag håll i båda sidorna och mådde allmänt dåligt. Fullföljde passet med ett medel på 60% av maxpuls.
Sedan dess har jag haft förvärkar konstant, så fort jag inte sitter eller ligger ner. Både natten till måndag och tisdag vaknade jag av illamående, lagom kul, men inatt slapp jag det iaf.
Så, igår ringde jag först förlossningen på morgonen, som tyckte att jag skulle ringa min barnmorska innan jag åkte någonstanns. Mvc hade telefontid på morgonen, så jag gick och lämnade äldstingen på förskolan, ingen trevlig upplevelse kan jag avslöja. Sedan hängde jag på mobilen tills någon svarade på Mvc. Blev ordinerad vila, ingen träning och hemmaman. Så, jag ringde mannen, som hunnit jobba en dag och två timmar efter sin fyra månader långa föräldraledighet, och sa åt honom att det nog var läge att komma hem igen. Sedan ringde jag till mamma och lugnade ner henne... Sedan satt jag resten av dagen i tvsoffan, med en stickning och ett tiotal skitdåliga program på Discovery... Vilken tur att jag tycker om att sticka, annars hade jag nog fått fnatt.
Förvärkarna gav dock inte med sig under dagen och på kvällen var det riktigt jobbigt. Men jag fick sova inatt iaf, och vakna till helt nya förvärkar! Halleluja! :P
Förhoppningsvis så har bebis en tillväxtfas just denna veckan, som gör min kropp extra lättretad. Så, jag ska ha några dagar med total vila och mannen hemma, har det inte gett med sig på en vecka så får jag ringa Mvc igen...

Soffan var det ja...

RSS 2.0