Tredje plusset.
Imorse fick jag en rejäl chock. Jag plussade. Helt oplanerat, helt oväntat och helt förvirrat...
Min mens har alltid varit lite knepig, den kan variera allt från fyra till åtta veckor, så om den är någon vecka sen är det inget jag direkt reagerar över. I torsdags hade jag en liten blödning, ungefär 10-13 dagar efter att jag började vänta på att mensen skulle dyka upp. Sedan var det inte mer. Inget alls i fredags, och i lördags hade jag bara bruna flytningar. Så, imorse tänkte jag att jag testar mig, så kommer mensen igång, det brukar den alltid göra, som för att jävlas :P
Blev helt blank i hjärnan när teststickan från Testlagret hade två streck, istället för ett... Tog ett test till och det var två streck på det med.. Oh my god..
Satt och funderade någon timme innan jag började sms:a med min man, utan att säga nått. Först tänkte jag att jag inte skulle säga nått förrän han kommer hem från jobbet i eftermiddag. Det gick bra en hel timme, sedan ringde jag upp honom och frågade vad han hade planerat för slutet av juni, början av juli :) Han visste redan. Eller, misstänkte redan. Jag har precis gått ner ganska mycket i vikt, så han trodde att det skulle bli något när som helst. Men han blev glad, jag med naturligtvis, fast jag fortfarande inte har smält det på långa vägar...
Det förklarar varför jag har känt mig lite seg när jag har tränat, varför jag har fått yrselattacker på jobbet och varför jag som normalt kastar mig över frukosten, helt plötsligt inte var alls frukostsugen...
Jag ringde mamma nu när hon var påväg hem från jobbet. Pratade allmänt så där, och precis innan hon skulle avsluta sa jag "Jo, jag har lite nyheter med..." "Vi ska bli fem" :D Mamma undrade hur jag hade kunnat hålla mig genom hela samtalet :) Fast min plan var faktiskt att försöka hålla mig så länge som möjligt. Hade jag kunnat låta bli, så hade jag helst låtit bli att säga något alls, men jag kan bara inte hålla mig :P
Nu hoppas jag att vi kan hålla det hemligt för resten av familjen och alla kompisarna i iaf fem veckor till. Enligt mina beräkningar så är jag i vecka 8 nu, så det vore ju skönt ifall vi kunde hålla det för oss själva tills vecka 13. Får se hur det går med det... Nu måste jag boka tid på mödravården med! Ojoj, så mycket att tänka på nu...
Jaha, detta blir allra första inlägget i min gravidblogg. Jag väntar alltså barn nummer tre. Två tjejer här hemma ska bli storasystrar :)
Jag kommer att hålla mig lite anonym, tills hela familjen vet och de läskigaste veckorna har gått :)
Min mens har alltid varit lite knepig, den kan variera allt från fyra till åtta veckor, så om den är någon vecka sen är det inget jag direkt reagerar över. I torsdags hade jag en liten blödning, ungefär 10-13 dagar efter att jag började vänta på att mensen skulle dyka upp. Sedan var det inte mer. Inget alls i fredags, och i lördags hade jag bara bruna flytningar. Så, imorse tänkte jag att jag testar mig, så kommer mensen igång, det brukar den alltid göra, som för att jävlas :P
Blev helt blank i hjärnan när teststickan från Testlagret hade två streck, istället för ett... Tog ett test till och det var två streck på det med.. Oh my god..
Satt och funderade någon timme innan jag började sms:a med min man, utan att säga nått. Först tänkte jag att jag inte skulle säga nått förrän han kommer hem från jobbet i eftermiddag. Det gick bra en hel timme, sedan ringde jag upp honom och frågade vad han hade planerat för slutet av juni, början av juli :) Han visste redan. Eller, misstänkte redan. Jag har precis gått ner ganska mycket i vikt, så han trodde att det skulle bli något när som helst. Men han blev glad, jag med naturligtvis, fast jag fortfarande inte har smält det på långa vägar...
Det förklarar varför jag har känt mig lite seg när jag har tränat, varför jag har fått yrselattacker på jobbet och varför jag som normalt kastar mig över frukosten, helt plötsligt inte var alls frukostsugen...
Jag ringde mamma nu när hon var påväg hem från jobbet. Pratade allmänt så där, och precis innan hon skulle avsluta sa jag "Jo, jag har lite nyheter med..." "Vi ska bli fem" :D Mamma undrade hur jag hade kunnat hålla mig genom hela samtalet :) Fast min plan var faktiskt att försöka hålla mig så länge som möjligt. Hade jag kunnat låta bli, så hade jag helst låtit bli att säga något alls, men jag kan bara inte hålla mig :P
Nu hoppas jag att vi kan hålla det hemligt för resten av familjen och alla kompisarna i iaf fem veckor till. Enligt mina beräkningar så är jag i vecka 8 nu, så det vore ju skönt ifall vi kunde hålla det för oss själva tills vecka 13. Får se hur det går med det... Nu måste jag boka tid på mödravården med! Ojoj, så mycket att tänka på nu...
Jaha, detta blir allra första inlägget i min gravidblogg. Jag väntar alltså barn nummer tre. Två tjejer här hemma ska bli storasystrar :)
Jag kommer att hålla mig lite anonym, tills hela familjen vet och de läskigaste veckorna har gått :)
Kommentarer
Postat av: mamma
Jag hittade dig! Hur är läget idag, då?
Kram mamma
Trackback
